Sadettas a place for you and me

Tutankhamun föddes 1358 f.Kr och var son till farao Akhenaton och modern var troligtvis dennes bihustru Kiya. Han fick då namnet Tutankhaten, som betyder levande bild av guden Aten, senare tog han namnet Tutankhamun som betyder levande bild av guden Amun. Han blev farao vid 11 års ålder, cirka 1347 f.Kr. Hans död vid 19 års ålder har gett upphov till mängder av sensationella teorier om lömska komplotter och mord. Men nya upptäckter har nu gett oss ett helt annat svar på gåtan.

Tutankhamun var frukten av, som de flesta äktenskap bland Egyptens kungligheter, ett syskonäktenskap. Detta ledde i Tutankhamuns fall till en defekt kallad Klippel-Feils syndrom, som bland annat ledde till benskörhet och sammanväxta halskotor. Han hade också en kraftigt utvecklad skolios, vilket betyder att hans ryggkotor satt vridna på varandra så att ryggraden blev formad som ett ”S”. I alla faraoners gravar brukar man finna vackra stavar inför resan i dödsriket. I Tutankhamuns grav fann man även en stor mängd slitna sådana, vilket tyder på att hans ryggsjukdomar varit ett problem i hans liv. Det står klart att Tutankhamun inte bara var rörelsehindrad, utan även måste ha levt ett liv med mycket svår kronisk smärta. Den smärtlindring som fanns att tillgå i Egypten på den tiden var förmodligen otillräcklig. Tutankhamun kunde ha dött av en olyckshändelse, till exempel genom ett fall. DNA-analyser har visat att Tutankhamun var infekterad av den parasit som orsakar en ofta dödlig variant av malaria, vilket också skulle ha kunna vara dödsorsaken kanske i kombination med skelettsjukdomarna.

Vid undersökningar av Tutankhamuns mumie upptäcktes en skada i sidan av skallen och en benbit tycktes ha lossnat från insidan av skallen när hans mumie undersöktes. Vetenskapsmännen antog att det var en skada som uppstått under mumifieringsproceduren, när hjärnan togs bort. Därefter såg de tecken på att en blödning bildats i underdelen av skallen och att skadan kan ha uppkommit före mumifieringen.

En forskargrupp med Eduard Egarter Vigl, ismannen Ötzis främste och mest hängivne beskyddare, och Paul Gostner från huvudsjukhuset i Bolzano i spetsen inledde en avancerad dataanalys ­baserad på tredimensionella bilder av mumien år 2005 och visade att skallfrakturen inte orsakat döden. Den tillkom först under balsameringen. Istället pekar man på en skada i vänster knä och noterar att knäskålen är spräckt, troligen som följd av ett svärdshugg. Guldfragment från Tutankhamuns kläde­dräkt har trängt in i såret, som inte velat läka – och kryckor funna i gravkammaren ger en vink om att farao under den sista delen av sitt korta liv haft mycket svårt att gå, något som ytterligare styrker den nya tesen. Såret blev svårt infekterat och den här gruppen menar att det var den infektionen som orsakade Tutankhamuns död.

Tutankhamun var gift med sin några år äldre halvsyster Ankhesenaten, dotter till Akhenaton, deras gemensamme far, och drottning Nefertiti. Ankhesenaten födde två för tidigt födda döttrar som inte överlevde. Tonårsföräldrarna sörjde och mumifierade de två barnen, vilket var ovanligt. Deras mumier fanns också i Tutankhamuns grav.

Han levde under en politiskt spänd tid i Egypten eftersom den föregående faraonen Amenophis (senare kallad Akhenaton) införde en religion med endast en gud, solguden Aton. Detta var egentligen ett utstuderat sätt för att ge mer makt åt faraon och drottningen. De var nämligen de enda som fick tillbe Aton direkt. Folket skulle istället tillbe Aton genom att tillbe faraon.

Men när Tutankhamun senare tog över makten återgick man till de äldre traditionerna. Det var ett av de beslut som gjorde Tutankhamun extremt populär bland sitt folk.

Tyska och egyptiska forskare har lyckats ta ut DNA från benmärgen på den 3300 år gamla mumien. Dessa tester bevisar att Tutankhamuns hälsa var dålig under hela hans livstid. Något som förmodligen berodde på inavel. Han led av flera ärftliga sjukdomar och var halt.
Han dog på grund av sin allmänt dåliga hälsa, malaria och ett lårbensbrott han fick kort före sin död.

Howard Carter öppnade Tutankhamuns grav 1922 under världsvid nyhetsbevakning. Graven är den bäst bevarade graven i Konungarnas Dal och var fylld av fantastiska skatter. Anledningen till att egyptierna fyllde gravarna med skatter var för att de trodde att den döde då kunde ta med dem till efterlivet.
Howard Carter var också den första att undersöka Tutankhamuns mumie när han hittade den fem år efter öppnandet av graven. Han begick dock ett stort misstag.
I sin iver att få loss alla faraons smycken delade Howard upp stackars Tutankhamun i 13 delar. Något nutida egyptologer inte ser på med blida blickar…
Öppnandet av graven var en dramatisk tid och rykten om att de som stör faraonernas sömn skulle straffas av en fruktansvärd förbannelse började spridas.

Det sägs att följande förbannelse hittades vid Tutankhamuns grav: ”Döden skall komma på snabba vingar till honom som stör konungens frid”. Howard Carter och hans team lät sig dock inte skrämmas.
Men kvällen efter att Howard kom hem efter att ha öppnat graven fick han veta av sin betjänt att hans kanariefågel blivit uppäten av en kobra. Betjäntens teori var att detta var en varning eftersom kobror ofta sågs sitta på Tutankhamuns huvud för att beskydda honom. Howard trodde honom dock inte.
Men vart efter de fortsatte undersöka graven skedde fler mystiska dödsfall.
Lord Carnarvon, expeditionens huvudfinansiär, dog den 5:e april 1923. Han ska ha fått ett insektsbett som han sedan skar upp när han rakade sig. Han dog av blodförgiftning. Natten för hans död sägs det att det blev strömavbrott i Kairo och tydligen dog hans hund samtidigt med honom. Ännu mer mystiskt blir det hela av att Tutankhamuns mumie såg ut att ha ett insektsbett på exakt samma ställe på kinden som Carnarvon haft.
1935 hade 21 personer sammankopplade med upptäckten av graven dött på märkliga sätt.
Men Howard Carter trodde aldrig på förbannelsen. Han tycks också ha klarat sig bra från den eftersom han dog av naturliga orsaker vid 66 års ålder. Vilket majoriteten av upptäckarna av graven trots allt också gjorde.
Forskare har en alternativ förklaring till de underliga dödsfallen.
De tror att dödsfallen beror på att farliga bakterier kan ha väckts till liv vid öppnandet av graven. Forskare har vid senare gravöppningar hittat bakterier. Inte dödligt farliga kanske, men för en person med dåligt immunförsvar är de inte att leka med.